Därför att Ordet bland oss bor

Saliga byte Sonen oss bereder

1. Saliga byte 

Sonen oss bereder,

han från sin Fader 

till oss stiger neder

och till sin himmel

åter han oss leder,

hem till sin Fader.

2. Saliga byte, 

vad vi är han blivit

och har bär skammen 

för vad vi bedrivit,

rättfärdigheten 

han som gåva givit

inför sin Fader.

3. Saliga byte, 

bördan honom böjer;

vi som den burit 

våra blickar höjer,

vandrar på vägen 

som hans gärning röjer

hem till vår Fader.

4. Saliga byte, 

morgon åter bräcker;

påskdagens seger

hoppet åter väcker,

Golgata offer 

evigt för oss räcker

inför vår Fader.

Copyright Christian Braw, publ m tillstånd

Vi ger dej lov, vi ger dej ära

Gud har skapat stjärnorna

Gud har skapat stjärnorna,
han har skapat land och hav,
han har skapat berg och dal,
han har skapat mej,
men det finns något som är ännu större:
det att Jesus gav sitt liv
för mej och hela världen
på Golgata!

Spikarnas lovsång

Du helga dag, du smärtans stund

1. Du helga dag, du smärtans stund

då salighetens dyra grund

blev lagd i Jesu blod och sår;

dej minns vi genom alla år.

2. Kom, folk och släkten, ge nu akt:

se hur en hjälte går till slakt,

en stor och majestätisk man

men mycket plågad, vem är han?

3. Han är vår Gud och anförvant,

all världens liv, ja, det är sant,

han är den helga kvinnosäd

som ger oss frukt från livets träd,

4. den andre Adam, som för oss

beslutat själv i nöd förgås,

så är han om vår välfärd mån,

den store Gudens ende Son.

5. Vem har i mänskligheten del

och kan idag gå kall och stel?

Ack, du som liv och anda har,

vid denna akt tillstädes var!

6. Kom fram till örtagården här

och se hur stor hans ångest är,

han nalkas evigheters kval

för millioner själars tal.

7. Min Gud, du kämpar mycket svårt,

min Gud, det tar dej alltför hårt.

Nu ser jag vad det kostar dej,

min Goel, att förlossa mej.

8. Jag undrar hur du härdar ut.

Så outsägligt tungt beslut!

Men se, det är det fridens råd

du fattat själv av evig nåd.

9. Och just som vi med andakt såg

att du i bön till Fadern låg,

så fängslas du av mörkrets makt,

en spetsgård slår nu om dej vakt.

10. Du går, ja, villigt går du fram

till döden, som ett felfritt lamm,

när du leds bort att slita spö,

anklagas, smädas, dömas, dö.

11. All världen, se nu hur det går:

vår Skapare för domen står!

Se hur han tålig, mild och god

för oss vill offra liv och blod.

12. Du Abrams släkt, vad tänker du?

Säg vad du tar dej för just nu!

Den fånge i din hand du har

har spisat hemma hos din far.

13. Hur går du åt din nådastol,

all himlens glans och jordens sol,

som förde dej med väldig hand

ur träldom in i Kanaans land?

14. Trots allt det blod du offrat har,

som tydlig föremålning var,

så känner du dock ej igen

Messias, rätta Frälsaren.

15. Den ende som är ren som snö

av romarmakten döms att dö.

Ack, Jesus, blir den domen din,

som evigt borde vara min?

16. Låt oss nu alla stå i ring

och skåda dessa underting

kring Jesu kors, kring Golgata,

kring Herren över himlarna.

17. Här ser vi nu vår Gud upphängd

för oss och jordens syndamängd.

Ja, här är nu Guds rena Lamm

förbannat fäst vid korsets stam.

18. Han spikas, smädas, pinas, ja,

förbannas, dödas som han sa,

och allting sej i sinnet satt

att mitt på dagen göra natt.

19. Här står det jämmerligen till,

men kosta vad det kosta vill,

om jorden som han själv har byggt

som brand ur elden skall bli ryckt.

20. Det kostar outsägligt på,

men han av kärlek tänkte så:

"för bruden gör jag det med ro,

ack, att hon bara ville tro!"

21. Så blev allt färdigt, väl beställt,

och fallna släktet kan bli sällt.

Nu är vi alla Adams barn

förlossade ur dödens garn.

22. Var är nu gamla ormen stadd?

Vad sticker nu hans ettergadd?

Var ligger nu ditt stulna rov,

du Edens tjuv och arga bov?

23. Gå, satan, bort med evig skam,

besegrad av ett menlöst lamm,

i bojorna som själv du smitt

till avgrundsmörka fängslet ditt.

24. Här står vår segerhjälte stor

på platsen kvar, vår Gud och bror,

i segerdräkten vit och röd

och triumferar i sin död.

25. Så går han i det helga in,

till Herren Gud och Fadern sin,

han banar väg, ger fri pardon

och plats vid sin och Faderns tron.

26. Tro det så skall din själ få ro!
Ta aldrig an en annan tro!
Ditt liv, ditt arv består däri -

allt annat är bedrägeri.

27. Förbarmande Immanuel,

predika för min skrämda själ

vad helig skrud och salva god

vi äger i ditt dyra blod.

28. Pris, ära, lov, halleluja

åt Herren över himlarna

som själv ger härligheten glans!

Vart mänskohjärta vare hans!

Hans väg är vår (Ewe, thina)