A C Rutström 300 år: Min Jesus ifrån Nasaret

 

1. Min Jesus ifrån Nasaret,
min bäste vän i evighet,
som blev för mig på korset död
och friat mig från synd och nöd!

2. Nu går jag på ditt löftesord
till nya testamentets bord.
Så full med tusende besvär
jag kommer till dig, Herre kär.

3. Du är mitt liv, min hälsas Gud,
rättfärdighetens dyra skrud,
min frihet är du, Jesus Krist,
från dödens våld och satans list.

4. Så vet jag intet annat råd
än be om nåd som idel nåd
för mig, den störste syndare,
till syndernas förlåtelse.

5. Upplys mitt mörka själahus
med nådens ord, ditt rika ljus,
som sagt och evigt säga skall
hur du har botat Adams fall.

6.Förändra allt, som inom mig
med viljan din ej passar sig.
En salig del och styrka giv
i din försonings död och liv.

7. Som du är gjord av Gud till min,
så gör mig evigt ock till din!
Du vare all min sol och dag,
din helga vilja mitt behag.

8. Välan, så träder jag nu fram
till hela världens påskalamm,
som blev för mig och världen död
men nu är livets brunn och bröd.

9. Jag tager, äter, dricker dig
och du förenar dig med mig.
Min Skapare, min Frälserman,
ej större nåd mig hända kan.

10. O vilken höjd av nåd för mig!
Min tankekraft förlorar sig.
Du, Gud och människa, skall ha
ett evigt tack. Halleluja!

 

A C Rutström 300 år: Du härlighets låga

 

1. Du härlighets låga och eviga ljus,
låt falla från höjden en stråle!
Kom, skingra vårt mörker, vårt skymmande grus,
din Ande för ögonen måle
dig, Jesus, med livliga färger!

2. Kom, öppna försoningens tempel, o Gud,
riv undan den brustna förlåten,
dig visa i översteprästerlig skrud,
den smärtande, blodiga ståten
varmed du förvärvade världen.

3. Jag ser att min brudgum är vit liksom röd,

utkorad bland hundrade tusen,

ditt färgade purpur, din blodiga död,

de bleknade härlighetsljusen,

de utgör min lösen och prydnad.

4. Nu sitter du, store monark, på din tron,

oss mänskor med dig att försona,

tillstäder oss kröna din dyra person

och under din kungliga krona

planterar vår eviga heder.

5. Jag ser dig, min Hjälte, min Konung och Gud

i gudomens härlighet blänka,

där lever du evigt, din fattiga brud

otaliga skatter att skänka.

Tack, älskade brudgum, för detta!

6. Men hör du förlöste, dock fängslade träl:

se Frälsarens blodiga smärta!

Förbarma dig över din fattiga själ,

och om du har människohjärta

så minns den gestalt du har skådat!

 

I en värld av död

1. I en värld av död
får vi makt att leva.
Någon ger oss bröd
så att vi kan leva...

 

O min Jesus, dit du gått

Alt. koralversion (utjämnad form): 



1. O min Jesus, dit du gått
vill jag också fara. 
Jag av världen aldrig fått 
det som kan bevara.
Jesus, mej din Ande giv,
den som pånyttföder,
som ger trons fördolda liv
och den svage stöder. 

2. Jag mitt kött korsfästa vill 
med dess onda lustar,
ständigt be att du därtill 
med din kraft mej rustar, 
älska dej i lust och nöd,
dej, du kärleksfulle, 
du som lidit bitter död, 
så jag leva skulle.  

3. Med ditt blod du renat mej
och så velat kalla
till att leva helt för dej,
dö från synder alla. 
För att jag ska få en lott 
hos dej väl bevarad
du ju ut ur graven gått
härlig och förklarad. 

4. Liv och oförgänglighet 
tog du fram i ljuset, 
för att jag din salighet 
ska få se ur gruset. 
O så vill jag alltid dit 
under färden blicka 
och med allvar och med flit 
mej för himlen skicka. 

5. Korset som du lagt på mej
hjälper du mej bära.
Jag vill följa efter dej,
leva till din ära,  
troget hålla ditt förbund, 
minnas vad du lärde, 
tills jag i en salig stund 
får gå mina färde.