Fridens Gud, som i kraft av ett evigt förbunds blod har fört fårens store herde, vår Herre Jesus Kristus, upp från de döda, han må fullkomna er i allt gott, så att ni gör hans vilja. Och må han verka i oss det som behagar honom, genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter, amen. (Hebr. 13:20). Från oss alla till er alla: Glad Påsk!
Herre, härligt är ditt namn, jag vill sjunga till din ära, glad att du är i mitt liv, att min synd du ville bära. Du kom från himmel till jord med bud till oss och betalade vår skuld på dödens kors, du stod upp ur din grav, över döden du vann, Herre, härligt är ditt namn!
1. Om blott Jesus, vår Herre, går med oss till strid, vi ej fruktar för fiendens ränker. Söker satan vår död, ej det kommer oss vid, när sitt skydd vår försvarare skänker. Om än vägen är smal här i dödsskuggans dal, Herren Jesus, vår sköld, inte sviker. Därför modigt vi går och i troskampen står, från vår heliga väg vi ej viker. 2. På vår jord finns det ingen så väldig och stark att han Jesus med maktbud betvingar. Mörkrets furste av honom blev slagen till mark, därom Skriften oss vittnesbörd bringar. Om än stigen går djup och vid brantaste stup ska vi aldrig dock låta oss skrämma. Genom klyftor och snår vid vår sida han går, över stormarna ljuder hans stämma. 3. Herren Jesus har brutit all dödsrikets makt, han som kom för att ondskan besegra. Han är livsfursten själv som oss frälsning har bragt, i hans ljus kan ej mörkret regera. Han sin seger oss gav, all vår skuld lyfte av, och han ger oss sin salighets gåva. För att frälsningen vanns är all ära blott hans. Må vi ödmjukt vår Frälsare lova!
4. Våra synder väl reser mot oss sina krav, men de kan inte längre oss fälla. Han för alltid dem sänkt i förlåtelsens hav, och hans nåd har ej upphört att gälla. Han, vår Mästare god, med sin död och sitt blod har förlöst oss från synden och nöden. Den som sätter sin tröst till förbarmarens röst är bevarad i livet och döden. 5. Därför, Jesu benådade vänner, ni må hålla ut i er troskamp till slutet. Ni betungade, fritt till den korsfäste gå, så blir frestelsens övertag brutet. Ett beskydd er beretts och en hjälpare getts, mera mäktig än världen kan ge er. Han är stor i sin nåd, han är trofast i råd, gå med honom vad än som må ske er. 6. Kom, o Jesus, och styrk oss med kraften du har, kom och uppliva modlösa hjärtan! Gör oss trogna så villigt vi blir hos dej kvar och kan uthärda korset och smärtan! Fyll vår tro med din glöd, ge åt hoppet ditt stöd, i ditt hägn låt oss alla bevaras. Hör vår bön, var oss när, du som hjälparen är, låt din bild i vårt hjärta förklaras!
1. Skall jag mitt hjärtas tro bekänna, så är min otros jämmer slut. Min stora glädje är nu denna att världens furste kastats ut. Jag är i Lammets död och blod nog salig, helig, ren och god. 2. Jag nekar ej att jag har brutit förbundet och förstört min del, jag länge nog hans nåd förskjutit och gjort vart ögonblick ett fel, men är den stor, min syndaflod, långt större Lammets död och blod. 3. Se, därav räknar jag min lycka, att Jesus själv till grund är lagd. Skall någonting mitt hjärta trycka, skall jag för lagen gå försagd, när jag är Herrens ögonsten, i Jesu blod som himlen ren? 4. Så är jag nöjd i själ och sinne. Min Jesus mer än Adam är. Guds Ande vittnar ock därinne att jag, som barn, är Fadern kär. Jag gör som Luther skrev till mej: "Var man må nu väl glädja sej." 5. Bort därför, satan, synden, döden! Jag ler åt allt ert tyranni. Ligg själva kvar i avgrundsglöden, men mej har Frälsaren gjort fri. Jag vilar trygg i Jesu famn, besegra honom, om ni kan!
1. Detta är dagen som Herren har gjort, den ska oss alla berika! Han har idag öppnat himmelens port; det ska var söndag predika! Ty i dess heliga timmar härlig ur graven Guds Ord uppstod, nådig till oss kom Guds Ande god, därför ska klockorna ringa. 2. Herre, i ljuset från ordet oss ställ, så att du ensam får äran. Då ska vi prisa dej nu och i kväll, jubla till satans förfäran. Läk nu där han har gjort skada, gör evangelium för oss stort: detta är dagen som du har gjort, må vi på den vara glada!
3. Herre, vår Herre, ge glädje och glans när vi till gudstjänst ska mötas! Folket må binda dej lovsångers krans, tjänsten med tacksamhet skötas. Högtiden växe med dagen! Påsk liksom pingst går ju fram ur jul, nu må din sol såsom guldet gul göra var sovande vaken!
4. Låt bland oss verka ditt bad och ditt bord, allt med de invigda tungor, så att det hörs att din Ande, ditt Ord är vad som talar och sjunger! Ja, låt oss känna och smaka: Anden är mera än kött och blod, Herren är ljuvlig och evigt god, skänker oss livet tillbaka!
1. Du härlighets låga och eviga ljus, låt falla från höjden en stråle! Kom, skingra vårt mörker, vårt skymmande grus, din Ande för ögonen måle dig, Jesus, med livliga färger! 2. Kom, öppna försoningens tempel, o Gud, riv undan den brustna förlåten, dig visa i översteprästerlig skrud, den smärtande, blodiga ståten varmed du förvärvade världen.
1. O min Jesus, dit du gått vill jag också fara. Jag av världen aldrig fått det som kan bevara. Jesus, mej din Ande giv, den som pånyttföder, som ger trons fördolda liv och den svage stöder. 2. Jag mitt kött korsfästa vill med dess onda lustar, ständigt be att du därtill med din kraft mej rustar, älska dej i lust och nöd, dej, du kärleksfulle, du som lidit bitter död, så jag leva skulle. 3. Med ditt blod du renat mej och så velat kalla till att leva helt för dej, dö från synder alla. För att jag ska få en lott hos dej väl bevarad du ju ut ur graven gått härlig och förklarad. 4. Liv och oförgänglighet tog du fram i ljuset, för att jag din salighet ska få se ur gruset. O så vill jag alltid dit under färden blicka och med allvar och med flit mej för himlen skicka. 5. Korset som du lagt på mej hjälper du mej bära. Jag vill följa efter dej, leva till din ära, troget hålla ditt förbund, minnas vad du lärde, tills jag i en salig stund får gå mina färde.
