När över Kidrons bäck du går

Om Kristus döljes nu för dig

 

1. Om Kristus döljer sej för dej,
så är han dock ej borta.
Om dunkel vägen visar sej
och glädjens dagar korta,
han är hos dej med ljus och tröst,

det vare vår, det vare höst.

Din sorg han bär,

ty själens herde trofast är.

2. Om jordisk lycka än förgår,

dej Herren aldrig sviker.

I dag densamme som i går,

han aldrig från dej viker.

Hur mörkt Getsemane än är,

se, före dej är Kristus där.

När du ej kan

med honom vaka, vakar han.

3. Och där han vakar ska till slut

all sorg och klagan ändas.

Till den som stilla håller ut

ska tröst från Herren sändas.

På Golgata var kampen hård,

men nära är den örtagård

där själens vän

uppstånden möter dej igen.

4. Kom, Herde, du som tar dej an

vad sårat är och brutet.

Om varje hjärta stängt jag fann,

ditt hjärta är ej slutet.

Omistlige, som trösten räckt,

bli kvar här i vår aftonväkt.

Vår sorgetid

ska fly, men ej din ljusa frid.

O natt av ljus som ej kan dö

Den tunga dagen går mot natt till sist